Trädets grundform är klar
På det blodröda trädet börjar guldvener, ådrorna ta form. Jesu blodsystem ska det bli.
Ännu så länge är det ett vinterträd. Så småningom ska det få grönt också.
Guldådror, trädfibrer tråcklas fast.
Rotsystem
Baksidan, fasttråcklade guldådror.
Nu syr vi! Det var kul.
Igår tappade jag modet. Dels undrade jag hur jag ska hinna bli färdig till på måndag då liturgiska våder; gröna ska hängas upp, tiden “under året” börjar. Dels började jag tvivla på mig själv. Vad håller jag på med? Är jag bara ett skämt? Det var iallafall roligt så länge det varade. En god natts sömn och morgonbön gav mod, kraft och glädje tillbaka och arbetsron. Jag får hänga upp ett vinterträd. Det gröna kommer senare, när det börjat våras. (efter påsk) Jag tänkte också igår; vad har jag för materialkänsla egentligen? Varför syr jag inte med ylle på ylle, får fram mer av ullkaraktären. Det ska jag få göra med nästa våd! Där väntar yllegarn i flera färger på att få broderas på det vita. Detta är en naturlig process, längtan efter nästa börjar vakna och materialvalen växer också fram succesivt. Jag ångrar också det jag sagt tidigare om att jag bara måste lita på egen intuition. Det är gott att ibland kunna få lite bekräftelse av Lars att jag inte är helt ute och cyklar. De svarta fåglarna är skingrade.