Nostalgirummet

Jag plockade fram den stora målningen på Håkanssons lanthandel från 1998 och andra handelsbodar med Maxi storköp, från den tiden. Då passade det väldigt bra att ta med linoleumsnittet på familjen från samma år. Bredvid den hängde jag senaste målningen från i höstas, med barnen. Lars fina porträtt i torrpastell passade också bra i sammanhanget.

Linoleumsnittet Familjen. Jag står bakom barnen och Lars står bakom oss alla. Vi bildar en triangel, där mina och Lars armar skyddande innesluter våra små. Jag håller också handen om magen där Lukas ligger. Vi är intensivt beskyddande, omslutande.

15 år senare. Maria intar samma position i syskonskaran, högst upp och blickande frimodigt framåt. Snett nedanför har hon livliga lilla lillasystern Anna. Johannes är även här i framkanten snett till höger. Lukas har en härlig rymd och frihet runtomkring sig, i motsatt hörna mot Johannes. Det står två änglar bakom dem, de urskiljs mot himlen. De liknar ju mig och Lars från den tidigare familjebilden. Samma beskyddande vingar sänkta över barnen. Fast här är barnen inte instängda i den trånga och beskyddande sfären, här har de luft omkring sig. Och alla har de änglavingar till skydd.

This entry was posted in Uncategorized. Bookmark the permalink.

Leave a comment